Sånt man kan hänga från en tråd

När den första skira snön lägger sig som ett frasigt täcke över gården och målar våra (oputsade) rutor med iskristaller, då är det dags att hänga upp lite nya vänner här och var i stugan. Jag är inte mycket för kommersiellt och massproducerat pynt, det mesta som står framme här i huset har hamnat här som minne, arv, gåva eller skapats av våra egna händer. Så även nedanstående pyssel. Jag tror att det mesta som skapas/designas för hand, får sig en liten inneboende själ.

Som en parentes är varptråden som töserna hänger i handspunnen för 11 år sedan – av mig =)

Fönsterhänge "Piruett"

Fönsterhänge ”Piruett”

Fönsterhänge "Piruett"

Fönsterhänge ”Piruett”

Fönsterhänge "Stålhjärta"

Fönsterhänge ”Stålhjärta”

Blomsterprydnad "Slända"

Blomsterprydnad ”Slända”

 

Julkorgar & hemmapyssel

Efter två veckor med 14timmarsdagar kom så äntligen den efterlängtade helgen. Och helgat oss har vi gjort. Här har snickrats och betsats ett nytt köksbord och så har jag knåpat med metalltråd. Det blev en korg med spikbandstomme att hänga på väggen i köket, lite julpynt för fönstren (fotar imorn) och en fruktkorg till det ny-gamla bordet.

Mina fingertoppar är lite ömma, som efter mycket gitarrspel, själen är mjuk och softad och magen glad av god mat. Så här skall en höstkväll avnjutas.

Imorgon skall jag förhoppningsvis hämta min nya iMac och lägga order på ett gäng julbrickor jag har designat.
Hörs snart!

Julkorg "Bell"

Julkorg ”Bell”

Julkorg "Bell"

Julkorg ”Bell”

Julkorg "Bell"

Julkorg ”Bell”

Julkorg "Bell"

Julkorg ”Bell”

Norsk filmfestival – och mitt namn står med på schemat

Tiden rör sig olika snabbt beroende på om man har en fysisk förflyttning genom rummet eller ej. Ibland blir det där extra märkbart, som nu, när man stannar upp och tiden verkar hinna ikapp. Under hela 2012 satt jag dag och natt, knappt med uppehåll för att äta, inpackad i vårt lilla gästrum med en stor redigeringsskärm framför mig och bandage runt händerna efter för mycket minimala rörelser med fingrarna.

Projektet ”När rocken kom till Sveg”, som för min del innebar parallell sättning av en bok och redigering av 58min film, bestod länge av ändlösa listor av mikroskopiska to-dos. Idag – ganska exakt ett år efter första ruff-cut leverans till SVT – får jag ett roligt mail från norska festivalen http://www.femminafilm.no/2010/no/.

”Hei Sol

Jeg skal opplyse deg om at vi har planer om å vise När rocken kom till Sveg utendørs (utomhus!) på Verdal lørdag 5. oktober kl 21.00. Dette er en gratis visning og vi forventer ca 100 besøkende. Utendørsvisningen er en tradisjon hos oss, og det er alltid veldig kult. :)

Det är inte utan att konstnärshjärtat pickar till lite extra av glädje. Vår glesbygdsromantiska film fick ju ett varmt mottagande redan vid visningen på SVT (blygsamma 1.miljon tittare) , men då var jag personligen så projektfokuserad och stirrig på färgkorr och klipprytmer, att det var svårt att skåla i champagne. Och det borde jag (och resten av vårt lilla team) ha gjort. För vet ni, jag har faktiskt filmat, regisserat, klippt och satt samman en hel långfilm. Det är inte illa pinkat av en liten Sol.

Så, ikväll får landet lagom hålla sig på läktaren. Jag är och tänker vara stolt över att just jag fick vara med och visualisera denna vackra musikresa. Dessa fina människoöden. Denna ödesmättat skira natur. Tillsammans med dem jag älskar. Tack älskade Stefan för att du låter mig leva detta märkliga liv.

5 Oktober alltså – om du har vägarna förbi Verdal. Och du, det visas samtidigt en massa annan film, som snickrats ihop av kvinnor med berättandets gåva.

Heja samtiden, konsten och kulturen!

Surfbukten bjöd på en sista smak av sommar

I år hittade vi ett litet paradis i miniatyr här på Frösön, bara ett stenkast ifrån där vi bor. Med en blandning av kulörta solstolar och partydrinks-parasoller, grillade mackor, wakeboards och cirkuslinor – erbjuder surfbukten ett opretentiöst häng för stora som små. Igår hördes finstämd sång från en liten scen i mörkret, och trots den smygande höstluften kurade ett femtiotal gäster mellan tälten.

Temat för kvällen var hållbarhet, ett ämne som tål att dryftas – ett är i alla fall säkert: det här är en plats och ett koncept som har kommit för att stanna.

I love it.

Hållbarhetsfestival Östersund 2013

Hållbarhetsfestival Östersund 2013

Hållbarhetsfestival Östersund 2013

Hållbarhetsfestival Östersund 2013

Hållbarhetsfestival Östersund 2013

Hållbarhetsfestival Östersund 2013

Barcelona vs Jämtland

Jag har haft semester. En alldeles riktig semester. En sådan där som jag har läst om i utskicken från facken: en längre tid av ledighet som man som anställd i Sverige har RÄTT till. Kanske är det en generationsfråga, eller bara en fråga om småföretagande – men det där ordet har liksom aldrig antagit någon reell form i mitt liv.

Förrän i sommar.

Det måste betyda att vi har gjort något rätt de senaste fem åren tillsammans på Happy Minds Studios, en känsla som långsamt sjunker ner genom kroppen och rotar sig i fötterna. Jag viftar inte på tårna varje kväll innan jag skall somna – i takt med andetagen för att få ned pulsen – bara en sådan sak.

Men kan aldrig helt slappna av när man är liten. Man måste alltid stå i båset, frustande av passion, redo att rusa mot nästa målgång. 2014 skall bli mer VILL och mindre MÅSTE.

Barcelona.

Det har blivit en kär plats. En stad att drömma om när vintern griper tag om Jämtland.
Ni har väl inte missat de gamla kvarteren och stranden? De lagom slitna bakgatorna och krogarna med kulörta väggar och fräsande het mat?

Det finns så mycket vackert att se där, för små som stora ögon. Godbitarna sparar jag för mig själv och mina kära, men några foton får det bli ändå, för denna urfrätta strandpromenad påminner om mig om sträckan utmed Storsjön, nedanför lokstallarna. Avlång, blek och fullkomligt tillbakalutat ointresserad av allt som rör sig…

Barceloneta 2013 © Sol Vikström

Barceloneta 2013 © Sol Vikström

Barceloneta 2013 © Sol Vikström

Barceloneta 2013 © Sol Vikström

Barceloneta 2013 © Sol Vikström

Barceloneta 2013 © Sol Vikström

Glad höst på er!

Inte utan färgstänk

Söndagen mötte oss här uppe i Jämtland med ljum sensommarluft och en doft av gyllene björklöv. I nästa vecka flyttar vi in i vårt nya kontor hos http://www.workplays.se/ och vi har därför haft fullt upp med att rolla vårt nya rum i våra färger. I veckan kvarstår det roligaste – att inreda! Det blir en skala av äppelgrönt, vitt och rostigt plåt. Och en klassisk antikvariat stege skall jag ha, för det är sååå högt i tak! Känner redan att det kommer att bli många sena kvällar där vid det djupa fönstret, med ord, bild eller något annat roligt.

När jag väl kladdat ner mig från topp till tå (hur rollar man 3.5-4 meter höga väggar utan stänk?) fortsatte jag penseldragen hemma i Björkebo-trädgård, det blev en pinnstol till Mollys sovrum och finputsning av två farfar-stolar i modell Äpplet.

Höstförberedelser @ Sol Vikström

Höstförberedelser @ Sol Vikström

Höstförberedelser @ Sol Vikström

Höstförberedelser @ Sol Vikström

Höstförberedelser @ Sol Vikström

Höstförberedelser @ Sol Vikström

Höstförberedelser @ Sol Vikström

Höstförberedelser @ Sol Vikström

Iris håller som vanligt koll på vad som händer både inom- och utomhus. Vår fina, fina apa.
Vilken vacker tid hösten är.